Fotografihistoria och Anno 2013 utställningen
Fotografihistoria
Till fotografiutställningen Anno 2013 i Binnebergs tingshus den 9 – 26 maj 2013 gjorde vi en kort text om fotografihistoria som ni hittar här. Syftet med texten är att berätta litet om utställningen men också ge en historisk bakgrund. De kameror som vi använt är från slutet av 1800 och början av 1900, och vi har försökt ge en kort beskrivning av hur fotograferandet såg ut då. I slutet av artikeln finns även några läs- och söktips för er som vill veta mer. Har ni andra frågor får ni gärna höra av er.
De utställda bilderna är tagna med kameror som är över 100 år gamla. Vid slutet av 1800 och början av 1900 var fotograferandet väl etablerat och utvecklat. Det var dock fortfarande i första hand fotografer som fotograferade. Utrustningen var dyr och det krävdes en hel del kunskap för att få fram bilder. Enligt Svenska Fotografers förteckning 1911, fanns det då sex fotografer i Skövde. Intressant är att yrket fotograf redan från början ansågs lämpligt för kvinnor. Olof G. Tandberg har skrivit en intressant bok om sin farmor Lina Jonn som var fotograf med egen ateljé i Lund, 1891-95.
Intresset hos konstnärer för fotografering var redan från början stort. Man såg det som ett hjälpmedel. Även hos många andra var intresset för fotografi stort, inte minst hos upptäcktsresande och vetenskapsmän m.fl. Roligt att notera är att August Strindberg även provade på fotografi. Drottning Viktoria gift med Gustaf V, var en flitig fotograf. Hennes Egyptenresor 1890–1892 resulterade i över 3000 fotografier. Naturligtvis drev även förläggare, tidningsutgivare och militären på utvecklingen.
Vår hund granskar ateljekameran närmare.
Bilderna på Erkki Kangas och Lars Tullberg är tagna med en ateljékamera. Dessa kameror är stora och kräver fotografering i ateljé. Ateljéerna förr hade stora fönster och i regel använde man bara naturligt ljus. Tidigt började man experimentera med extra ljus. Först kom ett magnesium-kaliumkloratpulver som antändes på olika sätt. Både smutsigt och mindre hälsosamt. Med elektricitetens intåg kom blixtlampor. Det dröjde dock till 1927 innan de var kommersiellt tillgängliga på marknaden. Först på 1930-talet kom synkroniserade blixtar. Vi saknar den där ateljén med stora fönster så vi har använt teater- och studiobelysning.
Negativen var i börja metallplåtar belagda med ett ljuskänsligt skikt, där av begreppet ”plåta”. Plåten ersattes sedan med glas och slutligen film. Negativen är stora och ofta gjorde man helt enkelt kontaktkopior från dessa. Bladfilm kan man fortfarande köpa och det är det som vi använt.
Portabla kameror, så som resekameror, gjorde det möjligt för fotografen att lämna ateljén och ta bilder på andra platser. Flera fotografer åkte runt och fotograferade gårdar och deras ägare. Inte sällan förekommer även statusföremål på dessa bilder exempelvis, cykeln eller den nya slåttermaskinen. Även husdjuren fick tidigt vara med. Realistiska bilder som visade olika arbeten och vanliga miljöer var också aktuellt i slutet av 1800-talet. Lina Jonn har exempelvis tagit bilder i tvättstugan.
I utställningen är de flesta bilderna tagna med en 13 x 18 resekamera.
Att fotografera med ateljé- eller resekameror är inte något för den som vill ta snabba spontana bilder.
Då man ställer in skärpan tittar man på en matt glasskiva, mattskiva, som bilden projiceras på.
Principskiss för bälgkamera. Dessa kameror är ofta moduluppbyggda, det går att byta ut objektiven, bakstycket etc. Ofta byggdes kamerorna om då det kom nya finesser.
För dig som vill veta mer:Mattskivan ersätts sedan med filmkassetten. Mellan det att man ställt in skärpan tills man fått dit filmkassetten och exponerat måste modellen stå still. För skärpedjupet är litet och rör sig då modellen framåt eller bakåt blir det oskarpt. Sedan tar exponeringen 1-2 sekunder. Så fotograferingen kräver litet planering. Detta är också förklaringen till att modellen sällan skrattar.
För dig som vill veta mer om fotografihistoria så finns det massor att läsa. i böcker och på Internet. På Internet så lönar det sig att titta på engelskspråkiga sidor, bra sökord är view camera och field camera.
Några tips på böcker:
Photo icons, Taschen, volume 1 & 2. (engelska)
Lina Jonn, Olof G Tandberg, Atlantis
Skövde profiler, av Gunnar Linde och Leif Malmströmer
Är man intresserad av lokal fotografihistoria så finns det ett bildarkiv på Västergötlands museum som är sökbart. På Skövde Stadsmuseum finns också en bildskatt. Det finns också flera privatpersoner som sammanställt sidor med bilder.
